Lunartajm!

Idag är jag inte mig själv. Mobilen är död och jag är död,dock inte bakis.
Jag tänkte lunardagboka lite idag. Känner att de e tid för orbajseri.

Sitter och funderar på att t en promenad i kylan och banka bort otrevliga tankar. Kvällen slutade oväntat dåligt efter en jätte bra utesession med vännerna, . Fick 3 käftsmällar innan läggdags. Lotta slarvade bort mitt garderobskort så jacklös i kylan fick man gå hem. diverse osmidigt smygande och att Emma var fullare än Tinnerbenny och ringde på dörren 400 gånger tils jag nästan kissade på mig av rädsla. Sjukt bra avsutning vill jag lova!!: Så kiss i byxan köldskador och klump i magen är fint på en fredag.

Jag mååååååste börja lära mig att vissa människor förändras inte till det bättre utan tvärtom. Att en vän som verkligen haft jordens finaste personlighet som man haft respekt för och tyckt om, som aldrig med mening skulle vara elak eller osams med någon, medvetet gör en ledsen utan att blinka eller se sig om inte är samma person som när man lärde känna den. Jag vill inte ens tänka så men min ork att försöka börjar försvinna. Orka med stela möten och ytliga hejkramar. De kan inte ska vara någon ide att försöka sig på nån form av vänskap med en person som tydligen inte är på samma nivå som en själv  eller bara inte förstår hur man ska betee sig mot andra. Att alkohol gör människor till svin är ju en sak men man kan inte skylla på det jämt jämt.

Allt jag begärt är ett uns av ärlighet och smidighet. Inget mer. Och nej jag har verkligen ingen gloria över skallen men jag behandlar inte någon jag tycker om som en gammal osoft bekant.

Ordet förpliktelse borde brännas. man ska inte känna sig tvingad att göra något eller berätta något för nån annan bara för att vara snäll och kanske slippa allt annat, men vissa saker gör man bara inte mot andra. De låter lite väl dramatiskt men Ibland kan man önska att man aldrig träffat en person från första början. Det tråkigaste av allt är om personen i fråga inte bryr sig om hur det slutar. Jag ger iaf upp nyss. Det är bara fruktansvärt synd


Ah jag kanske är världens töntigaste mest dramaaatiska brud som skriver sånt här nu och ni kanske tänkter varför jag inte tar upp det med personen som en vuxen människa skulle göra via telefon eller dylikt??.. Jo Då jag redan försökt men inte fick ut nåt vettigt av de bestämde jag mig för att tatuera min blogg med dessa ord s alla fick ta del av hur min hjärna har arbetat idag. Jag tänkte att den här klumpen i magen skulle släppa och den känns mindre så de e ju bra.



Föröövrigt så vill jag bara säga att mina bruttor kan fhäästa dom. Dom liksom går hela vägen alltid på ett alldeles förträffligt sätt =) Småsnasken Emma och Lotta fick stå för skenandet!
Jag ger 5 av 5 toasters till er!!


Tack för igår!.

/M


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0